Då och då kommer larmrapporter om biblioteksdöden. Det är inte för inte som Svenska Författarförbundet i februari gick ut med en stor satsning Rädda Biblioteken, i syfte att rikta uppmärksamheten på det många försämringar som drabbat biblioteken under de senaste åren. Det aktuella läget i Sverige idag tydliggörs den 20 maj, då KB:s biblioteksstatistik släpps. I väntat på dessa siffror har jag roat mig lite med att sammanställa statistiken för ett par valda nyckeltal ur tidigare års biblioteksstatistik, från 2015 fram till 2018. Grattis, Västerbotten, ni regerar!
Till att börja med måste man ju konstatera att biblioteksdöden i Sverige är utbredd. Hela 41 biblioteksfilialer stängdes ned under perioden 2015-2018. Dalarna har genomgått den mest drastiska förändringen under denna period, då inte mindre än åtta biblioteksfilialer stängt ned, från 53 till 45.
Samtidigt innebär inte nedlagda biblioteksfilialer nödvändigtvis försämrad service. I rapporten Varför lägger man ner biblioteksfilialer?, som tagits fram i samarbete mellan SKL och Högskolan i Borås, konstateras att inte alla biblioteksfilialer som anges som nedstängda i KB:s statistik har stängts ned helt och hållet. Det kan röra sig om en tillfällig stängning i samband med en renovering, eller en sammanslagning av två filialer till en utvidgad biblioteksyta. Maria Jacobsson, kulturexpert på SKL och en av författarna bakom rapporten, påtalar också att många av Sveriges kommuner har sökt bidrag för att utveckla mobila enheter, som bokbussar och bokbilar, och att det tar tid innan sådana lösningar syns i statistiken.
Det framstår ändå som ett faktum att svenskarnas tillgängligheten till bibliotekstjänster minskar, i skiftande grad över landet. Många regioner, som Stockholm, Södermanland, Västra Götaland och Västmanland länge legat under 2,0 serviceställen per 10 000 invånare, och har sedan 2015 krympt ytterligare. År 2015 hade Halland och Örebro hade båda 2,13, och Värmland 2,28 serviceställen per 10 000 invånare, men i statistiken för 2018 anges att de inte har mer än 1,85 respektive 1,80.
Satsningarna på alternativa bibliotekstjänster innebär inte heller att tillgängligheten nödvändigtvis blir markant bättre. Och inte heller innebär alternativa aktiviteter på biblioteken att besökare lockas dit. Så gott som samtliga regioner har satsat mycket på aktiviteter inom ramen för bibliotekens verksamhet, som teaterföreställningar, bokcirklar, och aktiviteter för skolungdom, pensionärer, nyanlända, och även samarbeten med BVC. Kronoberg hade under perioden 2015-2018 ihållande mer än 4 serviceställen per 10 000 invånare, och därtill det näst högsta antalet aktiviteter sett till regionnivå (näst efter Blekinge), men uppvisade ändå de lägsta siffrorna i landet vad gäller både utlånings- och besöksstatistik.
Vissa regioner ser dock ut att lyckas bibehålla höga siffror, och här står Västerbotten ut som den region som presterat sammantaget allra bäst: högst antal besök per inv. (12,3, högre än Gotland med 10,6 och Uppsala med 9,8), och högst antal fysiska lån per invånare (11,57, framför Kalmar med 9,27), samt näst högst densitet fysiskt bestånd per invånare (11,7, näst efter Uppsala som har 26,5; regionen räknar in beståndet på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva samt på Campus Gotland). Västerbotten har också ett mycket högt antal aktivitetstillfällen (34, näst efter Blekinge och Kronoberg). Utöver de nyckeltal som tas upp i statistiken nedan uppvisar Västerbotten även högst antal utlån av publikationer för barn och ungdomar per invånare under 18 år (26,1; långt framför Kalmar med 19,1).
Inte särskilt överraskande korrelerar de högsta värdena i tabellerna även med stora satsningar i form av resurser: Västerbotten angav för hela perioden 2015-2018 den nästa högsta driftskostnaden per invånare alla bibliotekstyper, i snitt 1 226 kr, näst efter Uppsala (1 351 kr), och näst före Stockholm (973 kr). Den lägsta driftskostnaden hade Södermanland, 461 kr, som också är den region som noterade det minsta fysiska beståndet och det lägsta antalet fysiska lån per invånare för 2018.
Vid första anblicken ser det alltså ut som om det finns en korrelans mellan resurser i termer av bokbestånd och aktiviteter på biblioteken med både besöks- och lånestatistik. Jag ser fram emot att granska KB:s nya statistik när den släpps, och tänker även gräva mer i biblioteksfrågan framöver! (OBS! Om stapeldiagrammen nedan: jag behärskar ännu inte Infogram fullt ut, och lyckades inte få till färgerna precis som jag ville – färgerna för extremvärdena i diagrammen gäller för år 2018, inte 2015-2017.)
