I denna del av mitt verk vågar jag påstå detsamma som åtskilliga författare har hävdat i början av sina verk, nämligen att det krig jag har för avsikt att skildra är det mest minnesvärda av alla krig som någonsin ägt rum, närmare bestämt det krig kartagerna, med Hannibal som härförare, förde mot det romerska folket. Aldrig har två mäktigare stater eller folk krigat mot varandra, och aldrig någonsin har de stridande haft så mycket kraft och styrka. (Livius 21,1, övers. KWT).
Jag har länge varit alldeles otroligt fascinerad av Hannibal Barkas – av gestalten, generalen, hans målsättningar och framför allt det han åstadkom: som en av mycket få fiender till Rom lyckades han nästan bringa det gigantiska riket på fall. Och så detta om Kartago, staden som till slut helt lades i aska och brändes 17 dagar i sträck: ”Så kom jag till Kartago…” (Eliot, Det öde landet r. 307, en referens till St. Augustinus skildring av sin studietid i staden i fråga).
När jag läste latin i Uppsala och själv fick välja vilka texter jag ville läsa (på C- och D-kurserna), valde jag i så stor utsträckning som möjligt att läsa skildringarna av det andra puniska kriget. Jag läste åtskilligt av Livius tredje dekad, och av Appianus, och det som fascinerade mig som allra mest var de stora förintelseslagen – vid Trasimenska sjön (21 juni 217 f.Kr.) och Cannae (2 aug. 216 f.Kr.)
Våren 2109 fick jag tillfälle att återvända till Livius när jag undervisade på B-kursen i republikansk prosa, allmänt kallad ”Livius-kursen”, eftersom man av tradition nästan bara läser utdrag ur Livius. Kursmaterialet som användes så var Ius Fas Lex, samma bok som när jag själv läste B-kursen anno dazumal, och jag beslöt därför att göra slag i en tanke jag närt under väldigt många år redan – att arbeta fram en nyöversättning av Livius böcker om Hannibalkriget, närmare bestämt bok XXI och XXII, om det andra puniska krigets början och utbrott, samt Hannibals krigsoperationer på den italiska halvön. Jag satte samman ett kurskompendium med utdrag ur bok XXI och XXII, gjorde en översättning och skrev en kommentar. För att göra allting så attraktivt som möjligt tog jag också med olika historiska konstnärliga verk som gestaltar passager ur berättelserna om Hannibal – från olika tidsperioder och genrer.
En sann lyckträff var när jag hittade serien Hannibal Goes to Rome av Brendan McGinley, och fick hans tillåtelse att återanvända ett par av bilderna i mitt kurskompendium. Serien börjar med en sammanfattning av det första puniska kriget och följer sedan skeendet i Livius Lib. XXI-XXII, fram till och med XXII:18.5 (en fortsättning är planerad sedan flera år tillbaka, och jag ser fram emot att få se en serieskildring av slaget vid Cannae!).
Innan jag åtog mig kursen i republikansk prosa var jag helt ärligt inte överdrivet förtjust i Livius, men efter att ha arbetat fram kurskompendiet hade jag fått blodad tand. Så jag kunde inte låta bli att översätta mer. Och nästa år kommer den, äntligen: min nyöversättning av Livius bok XXI och XXII, från latin till svenska, på Appell förlag! Och det blir inte bara en översättning, utan jag arbetar också på en inledande kommentar med en diskussion om de puniska krigen, om Hannibal som historisk gestalt, och om Livius sätt att gestalta händelserna. Jag kan knappt bärga mig!
TILLÄGG: Historia Nu har i samtal med mig gjort två poddavsnitt om de puniska krigen och Hannibal.
