{"id":337,"date":"2019-12-10T14:35:50","date_gmt":"2019-12-10T13:35:50","guid":{"rendered":"https:\/\/new.kveru.se\/?p=337"},"modified":"2023-08-24T15:04:46","modified_gmt":"2023-08-24T13:04:46","slug":"sa-fasade-bildningen-ut-ur-laroplanen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kveru.se\/sa-fasade-bildningen-ut-ur-laroplanen\/","title":{"rendered":"S\u00e5 fasade bildningen ut ur l\u00e4roplanen"},"content":{"rendered":"\n

H\u00f6stens debatt om Skolverkets syn p\u00e5 historieundervisningen visar att kvalificerad utbildning och bildning inte l\u00e4ngre g\u00e5r hand i hand. N\u00e4r utbildningen instrumentaliseras riskerar v\u00e4rdet av det livsl\u00e5nga l\u00e4randet att nedprioriteras.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"Under<\/figure>\n\n\n\n

Karin Westin Tikkanen<\/a><\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r en understreckare, en f\u00f6rdjupande ess\u00e4, dagligen i SvD sedan 1918. \u00c5sikter som uttrycks \u00e4r skribentens egna (SvD 2019-12-10<\/strong>).<\/p>\n\n\n\n

Vad ska barnen egentligen l\u00e4ra sig i skolan? Den fr\u00e5gan har under h\u00f6sten debatterats livligt p\u00e5 \u00e5tskilliga debattsidor sedan Skolverket i september presenterade sina nya f\u00f6rslag p\u00e5 l\u00e4roplaner f\u00f6r grundskolan. Just \u00e4mnet historia blev s\u00e4rskilt debatterat, i och med att Skolverket f\u00f6reslagit att all historia f\u00f6re \u00e5r 800 skulle strykas ur l\u00e4roplanen f\u00f6r grundskolan. Reaktionerna blev stora. \u201dUtan antikens historia i l\u00e4roplanen riskeras Sveriges konkurrenskraft\u201d, skrev Handelsh\u00f6gskolans rektor Lars Stranneg\u00e5rd i en debattartikel i DN<\/a>, och signalerade p\u00e5 samma g\u00e5ng ett uttalat bildningsfokus som ett led i en kommersiellt g\u00e5ngbar h\u00f6gre utbildning.<\/p>\n\n\n\n

Men centrala begrepp riskerar att stryka p\u00e5 foten \u00e4ven i \u00e5tskilliga andra \u00e4mnen. S\u00e5 har till exempel Hans Albin Larsson, professor i historia och utbildningsvetenskap, kommenterat f\u00f6r\u00e4ndringarna i l\u00e4roplanerna f\u00f6r religionsvetenskap och geografi<\/a>, d\u00e4r teman som kristendom och minoriteter minskar eller lyfts bort helt. M\u00e5nga har ocks\u00e5 opponerat sig mot nedbantningen av \u00e4mnet svenska. \u201dSkolverket vill byta sk\u00f6nlitteraturen mot pekpinnar och praktisk litteratur\u201d, skrev Jonas Thente p\u00e5 DN Kultur<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Reaktionerna p\u00e5 remissf\u00f6rslaget i fr\u00e5ga om \u00e4mnet historia var mycket starka och Skolverket meddelade efter knappt en vecka att de drog tillbaka sitt f\u00f6rslag, och att antiken ska f\u00e5 finnas kvar. F\u00f6r\u00e4ndringarna i de \u00f6vriga l\u00e4roplanerna kvarst\u00e5r dock, och problemet f\u00f6r samtliga \u00e4mnen f\u00f6rklaras som en fr\u00e5ga om \u201dstofftr\u00e4ngsel\u201d. De gamla l\u00e4roplanerna har varit i bruk sedan 2011 och Skolverkets nya f\u00f6rslag har grundats p\u00e5 intervjuer med referensgrupper best\u00e5ende av l\u00e4rare, d\u00e4r m\u00e5nga sagt sig vara stressade \u00f6ver att pressen att hinna ta upp allting i l\u00e4roplanerna i sin undervisning. Det f\u00e5tal timmar som finns kvar till \u00e4mnesundervisning i exempelvis historia, 16 timmar per \u00e5r i grundskolan<\/a>, r\u00e4cker inte till f\u00f6r att l\u00e4rarna p\u00e5 ett fullgott s\u00e4tt ska hinna med att l\u00e4ra ut allt det som ska tas upp. <\/p>\n\n\n\n

Timplanen f\u00f6r grundskolan \u00e4r en faktisk realitet, som b\u00e5de Skolverket och praktiserande l\u00e4rare har att f\u00f6rh\u00e5lla sig till, medan debatten i st\u00e4llet till stor del kommit att bli en fr\u00e5ga om bildning, d\u00e4r Stranneg\u00e5rds debattinl\u00e4gg bara \u00e4r ett av m\u00e5nga exempel. <\/p>\n\n\n\n

Under h\u00f6sten kom en ny avhandling fr\u00e5n Fakulteten f\u00f6r l\u00e4rande och samh\u00e4lle p\u00e5 Malm\u00f6 universitet, \u201dLivslang l\u00e6ring og livslang vejledning \u2013 en kompetencediskurs\u201d, d\u00e4r Simon Schulin j\u00e4mf\u00f6rt policydokument g\u00e4llande bildning, utbildning och livsl\u00e5ngt l\u00e4rande i Danmark, Sverige och Norge. <\/p>\n\n\n\n

Enligt det humboldtska bildningsbegreppet \u00e4r bildning resultatet av en fri utvecklingsprocess som grundas i ett personligt intresse. Utbildning \u00e4r i st\u00e4llet en verksamhet med f\u00f6rutbest\u00e4mda program som styrs utifr\u00e5n, med givna m\u00e5l. Utbildning utg\u00f6r grunden f\u00f6r bildning, och \u00e4ven det livsl\u00e5nga l\u00e4randet, m\u00e5let att medborgare ska forts\u00e4tta att inh\u00e4mta nya kunskaper genom hela livet som ett s\u00e4tt att m\u00f6ta omv\u00e4rldsf\u00f6r\u00e4ndringar av olika slag. <\/p>\n\n\n\n

Simon Schulin konstaterar att fast\u00e4n Danmark, Sverige och Norge har anammat Unescos policydokument r\u00f6rande livsl\u00e5ngt l\u00e4rande, har l\u00e4nderna omvandlat detta i praktiken p\u00e5 v\u00e4ldigt olika s\u00e4tt. I Danmark, p\u00e5pekar Schulin, \u00e4r utbildningen v\u00e4ldigt centraliserad, och det danska utbildningsministeriet har gjort klart f\u00f6r ungdomsskolan att formell utbildning och en examen \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande. Det svenska utbildningssystemet \u00e4r d\u00e4remot extremt decentraliserat, vilket inte ger n\u00e5gra som helst gemensamma ramar f\u00f6r de olika kuggarna i utbildningssystemet. Skolverket ger bara rekommendationer vad g\u00e4ller det livsl\u00e5nga l\u00e4randet, inga entydiga direktiv. (Norge, som inte \u00e4r med i EU, tas upp i avhandlingen enbart f\u00f6r ett kontrasterande perspektiv, och beskrivs d\u00e4rf\u00f6r inte med samma grad av sammanfattning som Danmark och Sverige.)<\/p>\n\n\n\n

I sin avhandling p\u00e5talar Simon Schulin ocks\u00e5 att bildningsbegreppet under flera hundra \u00e5r betraktats som ett upplysningsprojekt, b\u00e5de vad g\u00e4ller individens egen upplysning men ocks\u00e5 med avseende p\u00e5 systemets, eller samh\u00e4llets, vidareutveckling och dynamiska reproduktion. Som Unesco formulerat synen p\u00e5 utbildning best\u00e5r denna av fyra grundpelare: l\u00e4ra sig veta, l\u00e4ra sig g\u00f6ra, l\u00e4ra sig vara och l\u00e4ra sig leva tillsammans. Dessa fyra grundpelare beh\u00f6ver integreras i och med varandra, och beh\u00f6ver samspela till ett helt, som en grund f\u00f6r det livsl\u00e5nga l\u00e4randet. Unesco betraktar ocks\u00e5 staten som det organ som ska underst\u00f6da och utveckla forum och institutioner som kan lyfta utbildningsniv\u00e5n, konstaterar Schulin, som ser en korrelation mellan detta och de tankeg\u00e5ngar som Platon gav uttryck f\u00f6r i sitt storverk \u201dStaten\u201d, d\u00e4r han bland annat f\u00f6reskrev en praktisk institutionalisering av pedagogik f\u00f6r barn. Platons tankar, skriver Schulin, v\u00e4cker genklang i v\u00e5r samtids fokus p\u00e5 kompetensutveckling och pedagogisk inplacering i \u201dr\u00e4tt\u201d utbildning f\u00f6r att medborgarna ska kunna ut\u00f6va en profession i staten \u2013 n\u00e5got som f\u00f6r Platon var synonymt med lycka. <\/p>\n\n\n\n

Schulin analyserar ocks\u00e5 den uttalade inst\u00e4llningen till bildning i fr\u00e5ga om just det livsl\u00e5nga l\u00e4randet, och \u00e4ven den plats talet om kompetens f\u00e5r i dessa policydokument. Han konstaterar att begreppet \u201dkompetens\u201d \u00e4nda sedan 1500-talet haft en tudelad betydelse och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds om b\u00e5de f\u00f6rm\u00e5gan<\/em> att g\u00f6ra n\u00e5gonting, och r\u00e4tten<\/em> att utf\u00f6ra denna f\u00f6rm\u00e5ga. Inom ramen f\u00f6r det livsl\u00e5nga l\u00e4randet har begreppet f\u00e5tt ytterligare en dimension, skriver Schulin, n\u00e4mligen den performativa, individburna utvecklingsprincipen, som f\u00f6rkroppsligas i utbildningssystemet inom new public management<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Schulin konstaterar att utbildning i allm\u00e4nhet framst\u00e4lls som n\u00e5gonting positivt som kan s\u00e4kra b\u00e5de ett gott liv f\u00f6r individen och tillv\u00e4xt och konkurrensstyrka f\u00f6r staten, samtidigt som kunskap har blivit till en normativ diskurs. Man kan<\/em> inte l\u00e4ngre v\u00e4lja utbildning, man ska<\/em>, och stater kvantifierar m\u00e5lsiffror f\u00f6r antalet ungdomar som beh\u00f6ver ta en kvalificerad examen, fr\u00e5n grundskolan men \u00e4ven vad g\u00e4ller h\u00f6gre utbildning. I Sverige, visar Schulin, har dock avsaknaden av ett centraliserat utbildningssystem kommit att inneb\u00e4ra att den enskilda individen sj\u00e4lv f\u00f6rv\u00e4ntas inse behovet av ett livsl\u00e5ngt l\u00e4rande. Den formella kompetens som utbildning och bildning ger \u00e4r allts\u00e5 n\u00e5gonting som individen sj\u00e4lv f\u00f6rv\u00e4ntas se till att inf\u00f6rskaffa. Det ligger i Sveriges intresse att medborgarna l\u00e4r f\u00f6r livet, men det finns inga m\u00e5lsn\u00f6ren, och d\u00e4rmed inget s\u00e4tt att ber\u00e4kna eller f\u00f6lja upp hur detta faktiskt g\u00e5r till. <\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r att se konsekvensen av det svenska perspektivet p\u00e5 det livsl\u00e5nga l\u00e4randet i Skolverkets f\u00f6rslag p\u00e5 nya l\u00e4roplaner f\u00f6r grundskolan. Skolverket betonar att m\u00e5let med de nya l\u00e4roplanerna varit att lyfta fram faktakunskaper, och att man samtidigt valt att inte belasta kursplanerna p\u00e5 en alltf\u00f6r detaljerad niv\u00e5. Med andra ord l\u00e4ggs en stor del av ansvaret f\u00f6r inneh\u00e5llet i undervisningen p\u00e5 de enskilda l\u00e4rarna, i st\u00e4llet f\u00f6r att vara centralt administrerat av staten. Samtidigt syns i debatten en p\u00e5taglig skillnad mellan realiteten f\u00f6r skolv\u00e4sendet idag och f\u00f6rest\u00e4llningen om hur skolan ska fungera. Parallellt med att antalet timmar som till\u00e4gnas historie\u00e4mnet i grundskolan har minskat drastiskt under de senaste decennierna omn\u00e4mns \u00e4mnet, i varje fall i den offentliga diskursen, som grundl\u00e4ggande f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av v\u00e5r samtid. <\/p>\n\n\n\n

Diskrepansen mellan dessa tv\u00e5 led visar i sig p\u00e5 instrumentaliseringen av utbildningen idag, d\u00e4r m\u00e5len \u201dkvalificerad utbildning\u201d och \u201dbildning\u201d inte l\u00e4ngre g\u00e5r hand i hand. Stranneg\u00e5rds debattinl\u00e4gg i DN fick ett raskt svar fr\u00e5n prof.em. Lars Emmelin<\/a>, som ifr\u00e5gasatte det elitistiska perspektivet i Stranneg\u00e5rds uttalande, och \u00e4ven undrade om inte Skolverkets f\u00f6rslag helt enkelt var \u201dett uppgivet erk\u00e4nnande att det sedan l\u00e4nge \u00e4r l\u00e5ngt mellan ideal och verklighet och att l\u00e4roplanernas storstilade formuleringar \u00e4r tomma ord\u201d. Det vill s\u00e4ga skolg\u00e5ngen idag byggs p\u00e5 andra premisser \u00e4n g\u00e5ngna generationers f\u00f6rest\u00e4llningar om vad utbildning, men ocks\u00e5 bildning, \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

I en rapport fr\u00e5n Grundtviginstitutet vid G\u00f6teborgs universitet, \u201dLivsl\u00e5ngt l\u00e4rande ur bildningsperspektiv som strategi f\u00f6r h\u00f6gskolan\u201d (rapport nr 7, 2009), konstaterar Eva Mark att en aspekt av arbetet med livsl\u00e5ngt l\u00e4rande som strategi \u00e4r att h\u00f6gskolor st\u00e4rker identiteten som bildningsorganisation: \u201dLivsl\u00e5ngt l\u00e4rande ur bildningsperspektiv borde vara en sj\u00e4lvklarhet inom en bildningsorganisation.\u201d Men hon skriver ocks\u00e5 att det handlar om processer som m\u00e5ste f\u00e5 ta tid att utvecklas och inte begr\u00e4nsas av kortsiktiga instrumentella krav. Ett annat s\u00e4tt att se p\u00e5 det \u00e4r att l\u00e4randet i sig m\u00e5ste f\u00e5 ta tid, i grundskolan s\u00e5 v\u00e4l som p\u00e5 h\u00f6gre niv\u00e5er. <\/p>\n\n\n\n

I Sverige har regeringen under h\u00f6sten inlett en unders\u00f6kning av m\u00f6jligheten att g\u00f6ra grundskolan tio\u00e5rig, det vill s\u00e4ga att g\u00f6ra om den numera obligatoriska f\u00f6rskoleklassen till \u00e5rskurs ett. M\u00f6jligen kan detta ge ett antal fler schemalagda l\u00e4rotimmar till \u00e4mnen som idag skriar efter s\u00e5dana, och man kan hoppas att detta inneb\u00e4r att skolan tar tillf\u00e4llet i akt att vidga utrymmet f\u00f6r samtliga Humboldts tre k\u00e4rn\u00e4mnen: spr\u00e5k, matematik och historia. <\/p>\n\n\n\n

Om du planerar f\u00f6r ett \u00e5r, s\u00e5 vete. Om du planerar f\u00f6r ett decennium, plantera tr\u00e4d. Om du planerar f\u00f6r ett liv, utbilda m\u00e4nniskor. <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Kinesiskt ordspr\u00e5k, ur \u201dGuanzi\u201d av Guan Zhong (cirka 645 f Kr).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00f6stens debatt om Skolverkets syn p\u00e5 historieundervisningen visar att kvalificerad utbildning och bildning inte l\u00e4ngre g\u00e5r hand i hand. N\u00e4r utbildningen instrumentaliseras riskerar v\u00e4rdet av det livsl\u00e5nga l\u00e4randet att nedprioriteras. Karin Westin Tikkanen Detta \u00e4r en understreckare, en f\u00f6rdjupande ess\u00e4, dagligen i SvD sedan 1918. \u00c5sikter som uttrycks \u00e4r skribentens egna (SvD 2019-12-10). Vad ska…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/337"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=337"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/337\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":338,"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/337\/revisions\/338"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=337"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=337"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kveru.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=337"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}