{"id":263,"date":"2020-03-11T12:18:38","date_gmt":"2020-03-11T11:18:38","guid":{"rendered":"https:\/\/new.kveru.se\/?p=263"},"modified":"2023-08-24T15:03:23","modified_gmt":"2023-08-24T13:03:23","slug":"vart-behov-av-kategorisering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kveru.se\/vart-behov-av-kategorisering\/","title":{"rendered":"V\u00e5rt behov av kategorisering"},"content":{"rendered":"\n

I novellen ”V\u00e5rt behov av tr\u00f6st \u00e4r om\u00e4ttligt” skriver Stig Dagerman om sitt s\u00f6kande efter tr\u00f6st i en villr\u00e5dig tillvaro. Han beskriver sin k\u00e4nsla av avsaknad av m\u00e5l och mening, ”[j]ag saknar tro och kan d\u00e4rf\u00f6r aldrig bli n\u00e5gon lycklig m\u00e4nniska”. Den frasen poppar upp i mig, d\u00e5 och d\u00e5, n\u00e4r jag l\u00e4ser om hur flera miljoner svenska skattekronor<\/a> spenderats p\u00e5 att k\u00f6pa in f\u00f6rel\u00e4sningar, utbildningar och tester baserade p\u00e5 Thomas Eriksons omskrivna bok <\/a>Omgiven av idioter<\/a><\/em>. Vad \u00e4r det de tror att k\u00f6per? En enkel f\u00f6rklaring p\u00e5 varf\u00f6r de existerar?<\/p>\n\n\n\n

Fraser som: ”Jag \u00e4r v\u00e4ldigt gul, jag \u00e4r v\u00e4ldigt s\u00e4llskaplig av mig”, eller ”Du \u00e4r s\u00e5 himla noggrann, du \u00e4r s\u00e5 <\/em>bl\u00e5!” <\/em>dyker ibland upp i konversationer, ocks\u00e5 i sammanhang d\u00e4r jag rakt inte v\u00e4ntat mig att f\u00e5 h\u00f6ra dem – bland arbetskollegor, vid fikabord p\u00e5 jobbet. Ibland yttras de sk\u00e4mtsamt, ibland med fullt allvar. Varje g\u00e5ng jag st\u00f6ter p\u00e5 dem f\u00f6rv\u00e5nas jag \u00f6ver att m\u00e4nniskor tycks acceptera och k\u00f6pa f\u00f6rklaringsmodellen rakt av, utan att granska dess bakgrund.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rra veckan satt jag med p\u00e5 en \u00f6ppen f\u00f6rel\u00e4sningar med psykologen Dan Katz<\/a>, arrangerad av Humanisterna V\u00e4st<\/a>. Dan Katz f\u00f6rklarade tydlig och sammanh\u00e4ngande varifr\u00e5n Thomas Eriksons ”f\u00e4rgl\u00e4ra” egentligen kommer (DISC-l\u00e4ran, utvecklas av William Moulton Martson<\/a>), samt hur det Erikson skriver om fullkomligt saknar vetenskaplig grund och f\u00f6rankring. Dan Katz f\u00f6rklarade tydlig och sammanh\u00e4ngande varifr\u00e5n Thomas Eriksons ”f\u00e4rgl\u00e4ra” egentligen kommer (DISC-l\u00e4ran, utvecklas av William Moulton Martson<\/a>), samt hur det Erikson skriver om fullkomligt saknar vetenskaplig grund och f\u00f6rankring.
<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r ju, precis vad<\/em> \u00e4r det med Eriksons ”f\u00e4rgl\u00e4ra”, den sk. DISC-analysen<\/a>, som g\u00f6r att hans b\u00f6cker blivit s\u00e5 v\u00e4l mottagna? I en ess\u00e4 p\u00e5 Dagens Arena<\/a> beskriver Britta H\u00f6gberg, leg. psykolog och fil.dr i pedagogik, det f\u00f6r\u00e4ndrade klimatet under 1980-talet, d\u00e5 ekonomer tog \u00f6ver och allting skulle m\u00e4tas och v\u00e4gas. Hon placerar allts\u00e5 in dagens stora intresse av enkla kategoriseringar av v\u00e5r omgivning i ett st\u00f6rre system d\u00e4r allting handlar om produktivitet och att tillm\u00e4ta n\u00e5gonting ett v\u00e4rde: ”Kategoriseringen av m\u00e4nniskor i fyra f\u00e4rger \u00e4r ett exempel p\u00e5 s\u00e5 kallad primitiv klassificering och p\u00e5 hur vi behandlar medm\u00e4nniskor som ting.”<\/p>\n\n\n\n

Fullt s\u00e5 specifik beh\u00f6ver man inte vara. Det handlar snarare om m\u00e4nniskans vilja att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r omgivning och m\u00e4nniskorna i den, p\u00e5 ett s\u00e5 enkelt s\u00e4tt som m\u00f6jligt. Var och en \u00e4r sig sj\u00e4lv n\u00e4rmast och det tar tid och ork att verkligen<\/strong><\/em> f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 en annan m\u00e4nniska p\u00e5 djupet \u2013 drivkrafter, m\u00e5l, \u00f6nskningar, etc. Att d\u00e5 presenteras med en enkel f\u00f6rklaringsmodell som ger en \u00f6versiktlig plan f\u00f6r hela tillvaron inger en k\u00e4nsla av trygghet och kontroll: ”Jass\u00e5 du \u00e4r GUL… D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r jag.”<\/p>\n\n\n\n

”M\u00e4nniskan \u00e4r konstruerad p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att den vill ha enkla l\u00f6sningar p\u00e5 komplicerade fr\u00e5gor,” f\u00f6rklarade psykologen Michael Catenacci i en intervju i Expressen<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

I sin f\u00f6rel\u00e4sning talade Dan Katz om kategoriseringsmisstaget som \u00e4r inbyggt i Thomas Eriksons f\u00e4rgl\u00e4ra, det vill s\u00e4ga den felaktiga slutledning som kommer av att likst\u00e4lla ”driven” och ”aggressiv” med f\u00e4rgen R\u00d6D. Det ger en enkel f\u00f6rklaringsmodell enligt vilken en person f\u00f6rklarar sitt beteende (driven och aggressiv) med tillh\u00f6righeten till en f\u00e4rg, ist\u00e4llet f\u00f6r att se personlighetsdragen som uttryck f\u00f6r, just, personlighetsdrag. Om jag \u00e4r k\u00e4nslosam g\u00f6r det mig inte till en gr\u00f6n person, det betyder bara att jag \u00e4r k\u00e4nslosam.<\/p>\n\n\n\n

I sj\u00e4lva verket finns ju inget som helst samband mellan kategoriseringen och personlighetsdragen. Fraser som ”Jass\u00e5, du \u00e4r r\u00f6d, d\u00e5 \u00e4r du driven och aggressiv” \u00e4r precis lika informativ och f\u00f6rklarande som ”Jass\u00e5, du \u00e4r Stenbok, d\u00e5 \u00e4r du f\u00f6rsiktig och eftert\u00e4nksam”. Det \u00e4r ju ocks\u00e5 ett faktum att m\u00e5nga av dessa beskrivningar \u00e4r s\u00e5 vagt formulerade att flertalet personer kan k\u00e4nna igen sig i dem, enligt den sk. Barnumeffekten<\/a>, det vill s\u00e4ga m\u00e4nniskors vana att tillm\u00e4ta ett h\u00f6gt trohetsv\u00e4rde till personlighetsbeskrivningar som ges sken av att vara s\u00e4rskilt skrivna f\u00f6r just dem. Samtidigt finns ocks\u00e5 ett visst m\u00e5tt av en \u00f6nskan av sj\u00e4lvuppt\u00e4ckande inbyggt i dessa text, och personer som tar dem p\u00e5 allvar vill g\u00e4rna f\u00e5 delar av sig sj\u00e4lva f\u00f6rklarade f\u00f6r sig. Som i alla tester som utg\u00e5r fr\u00e5n k\u00e4nda TV-serier eller filmer, och som g\u00e5r ut p\u00e5 att kategorisera personer efter vilka karakt\u00e4rer de liknar mest, vare sig det g\u00e4ller Sex and the City<\/a>, V\u00e4nner<\/a>, eller Hobbit<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Det verkligen problemet med f\u00e4rgl\u00e4ran samt dess f\u00f6respr\u00e5kare \u00e4r dock inte de vaga beskrivningarna, eller att s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor v\u00e4ljer att tro p\u00e5 dem. Problemet \u00e4r att m\u00e4nniskor p\u00e5 niv\u00e5er d\u00e4r man kunde f\u00f6rv\u00e4nta sig kritiskt t\u00e4nkande och k\u00e4llanalys v\u00e4ljer att tro p\u00e5 detta, och att betala stora summor pengar f\u00f6r den h\u00e4r typen av f\u00f6rklaringsmodeller. Och Dan Katz p\u00e5talade att de personer som borde<\/em> ha granskat Thomas Erikson \u2013 journalisterna och media \u2013 helt l\u00e4t bli att g\u00f6ra s\u00e5. Ist\u00e4llet blev Thomas Erikson v\u00e4lkomnad in i TV-studion, igen och igen, och fick st\u00e4mpeln ”expert”. Trots att han inte har n\u00e5gon som helst akademisk utbildning. Och helt utan att det han skriver om alls unders\u00f6kts och verifierats. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en vedertagen grundbult inom det akademiska systemet att allting som \u00e4r t\u00e4nkt att publiceras f\u00f6rst ska granskas av n\u00e5gon med k\u00e4nnedom om materialet, sk. peer-review<\/em>. F\u00f6rst n\u00e4r en granskare har godk\u00e4nt materialet f\u00e5r en artikel tryckas och ben\u00e4mnas vetenskap. Enligt Dan Katz handlar Thomas Eriksons v\u00e4lkomnande in i det mediala finrummet om att han blev v\u00e4lkomnad en f\u00f6rsta g\u00e5ng, av en journalist som l\u00e4t bli att granska honom, och d\u00e4refter l\u00e4t alla andra ocks\u00e5 bli att granska honom eftersom han redan v\u00e4lkomnats in en g\u00e5ng. Och det \u00e4r h\u00e4r media brister och urholkas. Granskningen m\u00e5ste ske f\u00f6rst, innan<\/em> boken ges ut p\u00e5 ett aktat f\u00f6rlag, vare sig det g\u00e4ller beteendevetenskap eller kombucha<\/a>. Eller f\u00f6r all del, l\u00e5t b\u00f6ckerna ges ut, men l\u00e5t kunniga kritiker l\u00e4sa dem i f\u00f6rv\u00e4g och se till att rena felaktigheter inte presenteras som sanningar.<\/p>\n\n\n\n

De enkla f\u00f6rklaringar och schematiska sammanfattningar av en m\u00e4nniskas personlighet som ges av Thomas Eriksons f\u00e4rgl\u00e4ra, och andra liknande personlighetsmallar<\/a>, blir i f\u00f6rl\u00e4ngningen bara begr\u00e4nsningar av individen. En person som beskrivs som gr\u00f6n eller gul eller bl\u00e5 eller r\u00f6d agerar kanske enligt den personlighetsbeskrivningen i vissa sammanhang, men i andra p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt. Thomas Eriksons s\u00e4tt att f\u00f6rklara detta \u00e4r att s\u00e4ga att en person kan vara ”flera f\u00e4rger”. S\u00e5dana f\u00f6rklaringar, enligt Dan Katz, \u00e4r ett enkelt bevis f\u00f6r att f\u00e4rgkategoriseringen som modell \u00e4r felaktig till att b\u00f6rja med. <\/p>\n\n\n\n

”Det \u00e4r meningsl\u00f6st att p\u00e5st\u00e5 att havet \u00e4r till f\u00f6r att b\u00e4ra armador och delfiner. Det g\u00f6r det visserligen – men under bibeh\u00e5llen frihet,” skrev Stig Dagerman. <\/p>\n\n\n\n

Jag h\u00e5ller p\u00e5 Dagerman.<\/p>\n\n\n\n